Idag fick jag återigen mail från min organisation. Som jag egentligen redan visste så måste jag verkligen vara startklar typ snart...

I bästa fall - som de uttryckte det - så får man en vag indikation ca en månad i förväg, men lika gärna kan det bli så att de ringer och säger att jag ska vara i Vietnam inom en vecka...
OM jag ska få en förvarning så vill jag att den ska komma NU... Annars går det så bra med en vecka bara. (även om jag kommer att bli jättestressad)
Det värsta med en veckas varsel är snarast att det blir krångligt för min syster och resesällskap. Hon har 2 barn i förskoleåldern och vill inte informera dem för långt i förväg om att hon kommer att åka - men om vi bara får en vecka på oss så blir det lite väl ont om tid för dem kan jag tro.

Ja, ja. I hela den här hämtreseprocessen har jag bestämt mig för att tänka på mig själv. Övriga - ja det finns en hel hög med övriga som eventuellt kommer att vilja åka med - får ta hand om sina praktiska detaljer.

Önskedröm - Maria ringer imorgon och säger att jag ska åka om sisådär 2 veckor - det vore perfekt det :-)