måndag 30 januari 2012

AC svarar

Fråga:
Hej! Visst stämmer det att Indiens nya riktlinjer är klara och att ni nu kan börja skicka handlingar snart igen. Hur ser kraven ut på ensamstående nu? När jag läser informationen från den indiska hemsidan så hittar jag inga större restriktioner.

Och jag undrar också om ni fått besked från MIA angående den ansökan om att starta upp i Vietnam igen som ni skulle skicka i december. Om ni fått svar - vad är nästa steg för er?

Svar:
Ja, Indiens nya riktlinjer är klara.
Vi har för närvarande ett antal färdiga ansökningar som kommer att registreras i enlighet med det nya systemet. För närvarande startar vi inga nya familjer (eller ensamstående) innan vi sett hur det nya systemet fungerar. Kraven på ensamstående enligt riktlinjerna är: Inte yngre än 30 år, inte äldre än 50 år. Den äldre åldersgränsen gäller adoption av äldre barn. Goda finansiella resurser för att kunna finansiera sitt barns uppväxt God hälsa En manlig ensamstående kan inte adoptera en flicka. I Indien adopteras små och friska barn i första hand till familjer inom landet, i andra hand till personer med indiskt ursprung och i tredje hand till utlänningar.

Vad gäller Vietnam har vi inte fått något besked från MIA.



Japp - min fråga :-)
Och svaret - ja, jag vet inte men jag känner mig väldigt hoppfull!
AC ansökte om auktorisation för Vietnam någon gång i december. Jag tror inte att de kommer att få ja redan nu. Haag-konventionen börjar gälla den 1 februari och jag tror nog att man behöver se att det börjar fungera, men jag blir ändå hoppfull av att de inte fått ett nej med vändande post.

Och Indien - visst låter det väl hoppfullt?
Nu skickar man visserligen inga nya handlingar dit förrän man vet hur det ska fungera men förhoppningsvis fungerar det bra och får jag det där medgivandet (och det är inte lång tid kvar innan mitt ärende är uppe i nämnden) ja då hoppar jag in där först i kön som det ser ut nu.

Jag kanske är för optimistisk och positiv - men varför inte! Det är underbart att drömma!

Drakens år har börjat alldeles utmärkt! Må det fortsätta så (peppar, peppar - jag som inte är det annars blir som vanligt skrockfull när viktiga saker ställs på sin spets)

torsdag 26 januari 2012

funderar igen :-)

Först - jag kan inte läsa kommentarerna på mina inlägg av någon anledning. Jag ser att det har kommit kommentar men sidan laddar inte upp dem för närvarande.

Annars så är nu min utredning färdig och inlämnad i tid för nästa nämndmöte.Det är några veckor kvar - men det är på gång.
Och då blir jag otålig direkt ;-)
Jag inser att det kommer att dröja innan jag har medgivandet i handen - först ska tiden gå fram till nämndmötet, sedan ska det skickas till hemutredaren och sedan hem till mig innan jag kan skicka in det till AC. Och sedan kommer det att dröja innan de kontaktar mig - och det är det där samtalet som jag ser så mycket fram emot.
Jag vill höra vad de tror, hur de resonerar kring mitt ärende - och innan de har mitt medgivande så kan man ju inte få så mycket information.

Jag kommer förresten väl ihåg förra gången AC ringde - då jag fått mitt första medgivande. De ringde till jobbet, jag sade att jag inte kunde prata eftersom jag var just på jobbet. Jag tror att hon tolkade mig som att jag inte kunde prata för att andra kunde höra och hon svarade - ok, men jag kan ju prata eller något liknande. ;-)
Jag kunde inte prata för jag var ensam med ett antal barn på förskolan så det blev ett väldigt kort samtal.
Ja ja...
Den här gången kommer jag ju att hamna väldigt väldigt högt upp i de landköer som jag kommer att vilja ställa mig i - så det blir högintressant att se vad de säger.

Alldeles i dagarna har en person framför mig försvunnit ur kölistorna. Jag hoppas att det beror på att hon fått skicka sina handlingar till något land - inte att hennes medgivande gått ut utan att hon fått barn.

Så - i nuläget hoppar jag in på första plats i Nigeria-kön (och i Indien-kön) och på 3.e plats i Lesotho-kön.

och så drabbas jag av det där dåliga samvetet igen - som jag varit inne på flera gånger tidigare.

Om man ser till Nigeria-kön så har det inte hänt något i toppen på länge.
Nu försvinner en och så står en sökande med kötid från tidig 2006 överst. Jag hoppas hoppas att det är en person som har barn eller som har tiden på sig - för snart kommer jag att hoppa in före henne - med några veckor längre kötid.
OM det är någon som har väntat på barn så länge - lika länge som jag men med den skillnaden att jag har fått barn under tiden - ja då känns det grymt!
Väldigt grymt!

Och det känns svårt att hantera.
Det jag kan tänka på är att OM det inte är så att det är superont om tid för den personen pga ålder så borde det bli hennes tur relativt fort.
Och kanske kommer jag inte alls att skicka till Nigeria - kanske får hon skicka före mig.

Och ja, jag vet att jag inte har medgivande än - men det känns inte så troligt att jag inte skulle få det.
Det är ju åtminstone samma ordförande i nämnden som vid de andra 2 tillfällena jag fått medgivande och det finns inga tveksamheter i min utredning.

Hoppas för övrigt att snart få goda nyheter från Vietnam! Hoppas, hoppas, hoppas!

onsdag 18 januari 2012

Indien??

Indien verkar vara på gång att öppna igen efter en omorganisation av adoptionerna och av vad jag läser så verkar det vara öppet för ensamstående.
Man får vara max 40 år för 0-3-åringar.
Indien minsann - tänk om det blir ett alternativ?

Jag hoppas verkligen på Vietnam men törs inte tro på det. jag tror att de kommer att öppna igen men under en rimlig framtid för mig - nja, det undrar jag.
Lesotho är ett alternativ men där är jag inte framme i kön och det kommer få barn därifrån och det är är VÄLDIGT osäkert med väntetid mellan bb och rb.
Nigeria är ett väldigt bra alternativ om det inte vore så förbenkat dyrt och om det inte var en sådan lång vistelse.
Vistelsen oroar mig med tanke på lillan, och priset gäller ju inte bara mig utan också mitt resesällskap.
Men en sådan lång vistelse så måste nog några ur familjen växla med varann, det blir dyra resor och dyrt uppehälle.

Indien hade i alla fall fördelen med kort vistelse i landet och jag tror inte att det heller är så jättedyrt.

Jag var ju på väg till Indien en gång tidigare - jag hade i princip hela ansökan klar när det blir övergångsregler i Vietnam.
Jag har drömt om en indisk prinsessa (för i alla fall tidigare så var det så att ensamstående kvinnor fick flickor har jag förstått det som)
Även om jag drömde om den lilla indiska tösen med gråten i halsen eftersom jag så tydligt kände att det fanns ett barn i Vietnam som skulle ha blivit mitt.
Och det fanns det ju - och så blev det ju tack vare övergångsreglerna!<3 <3 <3

Jag måste förresten maila min hemutredare snart igen - jag läste igenom utredningstexten och mailade in det som jag ville ha ändrat (några få faktafel) och skickade in nya referensbrev eftersom männens titlar inte nämndes i breven.
Det var för en och en halv vecka sedan och jag har inte fått någon respons på mail el brev - ens att hon mottagit det.

Ja ja - Indien kanske? :-D