Idag har jag pratat med organisationen igen - utan att få några nya besked. Men de sa att jag skulle ringa i mitten av nästa vecka om jag inte hört något innan dess. Det gav mig ju ändå visst hopp om att möjligheten ändå finns att jag kommer att höra något innan dess. För det är klart att det är så - de kan ju ringa vilken dag som helst. Kontaktpersonen i Vietnam hade inte fått svar från myndigheterna om var handlingarna befann sig - och det är ju så scenariet kan vara i de fall då man får åka fort. Det går inte att följa papprena men de fördas genom systemet och helt plötsligt ska man vara där...

Idag har jag bestämt mig för att söka om visum trots att jag inte fått den uppmaningen av organisationen ännu. Man kan ansöka om ett visum som gäller i 3 månader och skulle jag inte vara hemma innan mitten av oktober - ja då får ag väl ansöka om ett nytt då. SÅ lång tid får det ju bara inte ta. Det känns som om det vore skönt att ha visumet klart och slippa tänka på det när det väl är dags.

Idag har jag också suttit med min 6-åriga systerdotter och tittat på youtube-filmer från min flickas barnhem. Det är spännande och intressant att höra hennes reflektioner kring barnen, deras öden, miljön osv.

Systerdottern är övertygad om att hon ska adoptera när hon blir stor hon med - det har hon sagt redan innan hon fick veta att jag skulle göra det. Hennes lillasyster som är 3 - hon har enligt egen utsaga redan en bebis i magen - med samma namn som sin blivande kusin - jag vet inte riktigt om hon menar att hon ska föda fram mitt barn åt mig eller om hon ska få ett eget barn med samma namn. :-)

Söta som socker är de båda två i alla fall och idag pysslade de med välkomstskyltar till mig och lillan - men det var hemligt så det vet jag inte om ;-)