Jag fick mitt medgivande den 20/2-07 och jag hade redan när jag ställde mig i kö bestämt mig för att jag skulle fira ett eventuellt medgivande med att handla.
Men - när jag väl var där så gick det nästan inte. Det var jättesvårt att ta det där första steget och köpa något dels för att jag fick belutsångest - det kändes så stort att köpa det där första - och dels för att det bara kändes så konstigt - skulle jag köpa något till MITT blivande barn.
Efter några dagar slog jag i alla fall till och köpte ett flygplan från fisherprice och efter det släppte det - även om jag inte har handlat mycket så har jag ändå köpt lite småsaker när andan fallit på - eller när jag varit i behov av tröst på den här evighetsresan ;-)
Det jag inte köpte så var det kläder. Jag bestämde mig för att vänta på barnbeskedet - och när den galet lyckliga dagen kom - ja, då var jag där igen. Det var jättesvårt att handla! Jag gick in och ut ur affärerna utan att komma till skott. Till slut så var det en expedit som frågade mig om det var något speciellt jag var ute efter - om jag skulle handla till någon speciell - och ja, det skulle jag ju! Så jag berättade för henne - jättehärlig känsla - och handlade en klänning som min lilla inte kommer att kunna ha på många månader ;-)
Nu har jag inga som helst problem med att handla - och det har inte den blivande mormodern heller så min tös kommer att ha kläder när hon kommer ha hem. Då har jag ändå inte gått igenom alla fina kläder som hon ska få ärva av mina två systerdöttrar.
Det som är svårt är storleken. Jag handlar bara i storlekar som jag tror att hon kommer att unna ha i samband med att jag hämtar henne, det känns alltför svårt att gissa hur stor hon kommer att vara vid olika tidpunkter/årstider sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar