måndag 22 februari 2010

Nattliga äventyr...

Lillan och jag var ute på "äventyr" i förra veckan också. Några vänner till mig väntade sitt tredje barn, deras familjer bor långt härifrån och den som varit barnvakt till barnen här i vår hemstad är jag... När lillebror föddes för tre år sedan passade jag den då 2-åriga dottern, och nu var det alltså dags för ytterligare en liten... Farmor hade tagit ledigt från jobbet och rest hit för att kunna vara barnvakt men kunde inte stanna längre än till i torsdags och den lilla ville inte komma ut i tid. Så då var det vi som var bb-barnvaktjour och på torsdagkvällen ringde pappan och bad oss komma. Så jag tog mitt sovande barn och gav mig ut i vinterkvällen för att rycka in... Det gick bra -hon vaknade men var på gott humör och somnade om efter någon timme eller så... När jag gick ut i bilen så tänkte jag först att det här var ett sådant tillfälle då det hade varit bra att vara två föräldrar... Men efter ett tag tänkte jag - men då hade jag ju varit tvungen att lämna henne, för inte hade jag kunnat väcka henne och ta med henne för att sova borta om hon haft en pappa hemma och då var jag ganska nöjd över att det var som det var ;-) Jag är inte alls redo att lämna henne ur synhåll.

Jag förstår givetvis att det hade varit annorlunda i det läget - men känslomässigt så kändes det så och det kändes bra!

Barnen vi passade sov när vi kom så det var ett smidigt barnvakteri trots att alla tre barn vaknade varsin gång under natten så var ingen ledsen, ingen väckte någon annan och allt flöt på. Själv sov jag väl inte så mycket - man är ju lite på helspänn när man ansvarar för någons barn men det gick bra ändå. Föräldrarna är så tacksamma så - de har inte fattat än att jag tänker tjänster och gentjänster...

För om det ska bli något syskon i den här familjen så kan ju jag också behöva lite barnvakt. 6-8 veckor i Nigeria - undrar om de är beredda på det ;-)

2 kommentarer:

  1. Hahaha, som om du skulle lämna henne i 6-8 veckor, men om det är så att du behöver barnvakt I Nigeria i 6-8 veckor så OK, då kan jag också ställa upp ;-).

    SvaraRadera
  2. Visst finns det stunder man känner att det skulle underlätta att vara två om barnet men i slutändan skulle jag inte vilja ha det annorlunda. För att vara egoistisk - han är bara MIN!! Och vad du skriver så förstår jag att också du känner och tänker likadant.
    När det känns tungt att vara ensamförälder så brukar jag tänka att lillen kommer i alla fall inte vara med i någon vårdnadstvist. Är nog lite arbetsskadad.... ;-)

    Malin

    SvaraRadera