för visst är det ett nytt liv - för både henne och mig. Särskilt för henne såklart. Idag när jag lade ner henne i sängen för att sova sin middagssömn så tyckte jag allt att underlaget var lite strävt mot hennes lilla kind och jag bäddade in henne i mjuka filtar. För inte ens 2 veckor sedan lade jag ner henne i en spjälsäng av järn - utan underlag, bara med en liten frottéhandduk som kudde.
Idag svarar någon (läs jag) på hennes signaler så fort det bara går - hon behöver inte vara ledsen många sekunder innan jag lyfter upp henne eller vad det är hon vill... För mindre än 2 veckor sedan var hon ett barn bland många andra barn som visserligen var på ett kärleksfullt barnhem men där det så klart fanns alldeles för få vuxna för att varje barn skulle kunna få den där totala uppmärksamheten som ett barn förtjänar.
Jag skulle så gärna vilja veta vad hon tänker och känner - men jag får nöja mig med att läsa hennes signaler och göra mitt allra bästa för henne i alla lägen. Mitt barn!
Ja vilket fantastiskt liv hon har fått genom dig. Jag tror hon känner en enorm lycka o trygghet inombords.
SvaraRaderaLycka till med "läsningen" av henne
Mmm, det är så ljuvligt alltsammans!
SvaraRadera