vilken oerhörd tur jag har haft och hur oerhört lycklig jag är! Jag har fått barn - och det mest underbara lilla barn man kan tänka sig. Jag bara älskar henne!
Jag växlar verkligen mellan att helt självklart ta hand om henne, dagarna flyter på, de går så snabbt -helt plötsligt är det dags för henne att sova igen - och att slås av undret, miraklet att hon är här. Att jag har fått barn - att jag för alltid är hennes mamma, att mitt liv för evigt är sammankopplat med henne och hennes liv! Båda känslorna ryms samtidigt eller i växelverkan i mig - det självklara och miraklet!
Ja just så är en bra beskrivning, det självklara och miraklet.
SvaraRaderaJag tycker om att läsa om alltsammans - det är roligt att läsa trots att jag inte är släkt :-).
SvaraRaderaMen, det får mig att tänka till på en del saker som man bara tar för givna när man trampat omkring med sina ungar i över 8 och 4 år.