fredag 28 oktober 2011

Nu är bilden borta

på ett av de barn som söker familj och som jag faktiskt skulle ha kunnat ansökt om ifall jag hade en färdigt medgivande och som jag gått in och tittat på lite väl ofta med tanke på att jag ju inte är redo än - vare sig med medgivande eller tidsmässigt i vår familj. :-)
Så det är ju alldeles utmärkt att bilden är borta - det betyder att barnet fått familj och inte behöver vänta så mycket längre.

Själv känner jag att om jag fick önska så skulle nästa barn komma tidigast om ett år - och mycket snabbare än så kommer det ju inte att gå även om allt flyter på.
Då är hon 4 - min älskade lilla unge - för snart är hon 3!
Nästa vecka har jag en treåring - är inte det helt otroligt!

När jag var och handlade presenter till henne häromdagen och stod och slog in dem så kom den här starka känslan av tacksamhet över mig igen. (den är aldrig borta - men kom som en våg av känslor då)
Tänk att jag får vara mamma! Tänk att jag har ett barn att planera treårskalas åt!

Jag är ju din unge - säger hon ofta ungen min och kryper upp i famnen och delar ut sina kramar och pussar.
Ja det är hon - hon är min unge! Tack och lov!

3 kommentarer:

  1. Å vad härligt att läsa... ja både över den tacksamhet du känner av att få vara mamma, men också att du tilldelas goda lovord, kramar och pussar från din alldeles egen unge! Kram Kix

    SvaraRadera
  2. Blir alldeles varm av att läsa detta! <3 Minns när du ännu inte hade mött din fina lilla unge. Nu är det ni för alltid!

    Just idag har jag tittat på Barn söker föräldrar och önskat att det ska gå fort för de här barnen. Inte minst HIV-smittade barn som jag tror många fler skulle kunna ta emot om de öppnade upp och sökte kunskap. Det har funnits ett barn där länge, äldre än vår pojke men lik honom. Oj så den blicken har följt mig. Men nu var bilden borta, så jag önskar honom allt gott nu. Och dig med!

    SvaraRadera
  3. Kix - tacksamheten är så stor så stor!
    Men jag får väl erkänna att jag får en del "dumma mamma" ockå ;-)

    Cecilia - ja, det handlar så mycket om kunskap, eller bristen på den - och om rädsla.

    Båda - tack för era kommentarer! <3

    SvaraRadera