Länge sedan

Och något har hänt med bloggen - ser inte hur det kommer att se ut när jag skriver men men... Tycker den här situationen som jag är i nu är väldigt underlig. Jag har medgivande - jag har lång kötid - och jag har valt att inte ställa mig i någon aktiv kö utan vänta in Vietnam. Som jag var rädd för så verkar det ju inte flyta så smidigt som AC och FFIA först trodde. Vietnam ger inte auktoriation till nya kontakter och AC:s första optimistiska "hoppas kunna skicka handlingar i slutet av året" är ändrat till att de inte vet när och att det kan dröja. FFIA har än så länge inte ändrat texten på sin hemsida. Och vart för det mig i min situation - ja det är frågan det! När jag valde att vänta in Vietnam så tänkte jag att jag skulle vänta till hösten och då se vad som hänt och ta ställning igen då. Nu tror jag att jag kan vara säker på att inget har hänt till hösten - och hur ska jag tänka? Jag känner att jag egentligen inte vill ha barn nu nu om jag har möjligheten att vänta. Jag har precis fått ett nytt jobb - ett jobb som jag tror är ett drömjobb - jag börjar i augusti och vill åtminstone jobba ett år - allt annat känns skamligt faktiskt även om jag vet att jag inte ska tänka så. Och jag VILL som sagt jobba med det här - det känns jättekul! Men samtidigt - tänk om jag inte kan vänta - tänk om väntan innebär att det inte blir något mer barn i vår familj. Tänk om min tid är nu - inte sen utan nu eller aldrig? Men då är frågan igen - vilka alternativ har jag? KANSKE kan jag skicka till Kina redan nu - problemet är att de i så fall måste göra undantag för att min dotter är under 6. Kanske kan de göra det undantaget - kanske inte. Jag är också längst fram i Nigeria-kön och det har liksom varit min plan b men med mycket tvekan. Jag är oroad över en lång och tuff vistelse i landet och också över att det är väldigt dyrt. Det blir dyrt för mig och det blir dyrt för de som ska följa med mig och jag kommer antagligen att behöva ha flera som kan byta av mig - det känns tufft. Men denna plan har ändå funnit där - tills idag då jag gick in och läste igen på AC.s sida och ser nya åldersrekommendationer. För att få ha 0-36 månader så får man inte ha fyllt 39 när man skickar papprena till landet - och jag fyller 39 i höst! 0-3 år är min gräns - det är vad jag känner att jag är beredd på och om jag inte skickar papper nu så måste jag höja till 0-60 månader. Jag vill inte skicka papper nu men tänk om som sagt - tänk om min tid är nu och bara nu? Andra alternativ är Indien men det verkar väldigt osäkert med nya riktlinjer/nytt förfarande och så Lesotho. Lesotho seglar upp som ett toppalternativ - där är jag på plats 2 i singelkön. Det stora stora problemet där är den ytterst osäkra processen då det handlar om tid och då tiden mellan bb och rb. Jag var väldigt dålig på att vänta på rb förra gången - väldigt dålig!!! Snurr snurr snurr på tankarna - men kanske landar jag ändå i att avvakta ett tag till - att vänta och hoppas på Vietnam - och om tiden går så finns förhoppningsvis Kina kvar som alternativ. Om inte annat så fyller dottern 4 i höst - om 2,5 år fyller hon 6 och då är jag 41 år. Med nuvarande regler så är jag gott och väl inom åldersgränsen både för Sverige och Kina och då uppfyller jag de krav som Kina ställer (i nuläget) Men törs man vänta??? Vill jag vänta såå länge? Väljer jag bort barn genom att stå passiv eller har jag tid på mig att vänta in rätt läge för mig och dottern? PUH!