Halleluja - det gick bra!

Idag sa jag hejdå till min lilla älskling, sa att jag skulle till jobbet och gick! (i och för sig bara innanför dörren men det visste ju inte hon)
Och det gick bra - vi pratade om det på vägen dit, vad jag skulle göra och vad hon skulle göra och hon var med på noterna.
Sen när jag sa hejdå så svarade hon inte hejdå men hon sa ändå MMM när jag sa att jag skulle gå och hon var medveten om att jag gick.
Jag var borta i 40 minuter och hon var inte ledsen men hade frågat efter mig några gånger och då accepterat svaret att jag var på jobbet och själv sagt - mamma kommer sen.
När jag kom tillbaka så blev hon inte heller ledsen eller reagerade på något konstigt sätt utan lae ifrån sig sin spade och gick fram till mig för en kram - sedan fortsatte vi att leka.
Jag är såå lättad och glad. Jag är mycket medveten om att det inte behöver fortsätta så här men första steget är taget.

A:s fröken hade trott att jag skulle gå hem och komma tillbaka strax innan lunch men hallå - jag tänker fortfarande inte stressa på.
Vi har 2 veckor på oss nu - lika lång tid som man beräknar att en inskolning ska ta och det känns bra. Skulle det bli jobbigt så har vi ändå tid att ta det steg för steg (och skulle det inte funka på två veckor - ja då löser jag det på något sätt, alternativet att lämna henne utan att hon är trygg finns inte)

Det blir spännande att se vad hon säger imorgon när hon nu vet att jag kommer att gå ifrån henne. Jag hoppas att hon fortsätter att vara positiv till att gå dit.