Har många trådar hängande här känner jag. Tankar kring att välja att döpa, tankar kring att sova i eget rum, tankar kring kommentarer från främlingar, tankar som era kommentarer här har väckt hos mig men jag skriver inte om något av det den här gången utan om nya färdigheter som mitt hjärta har erövrat.
Hon har lärt sig att dra ner och ta av sig sin blöja själv, och hon har också lärt sig att hennes mamma inte tycker att det är jätteroligt när hon gör det vilket tydligen gör det jätteroligt i hennes ögon ;-)
Hon har också lärt sig att klättra upp på toalettstolen och sträcka sig så långt hon bara kan och öppna badrumsskåpet och svepa ner sakerna från nedersta hyllan. Båda dessa nya färdigheter upptäckte jag i går morse ;-) Barn är sannerligen kompetenta - puh!
En annan sak som jag upptäckte idag och som jag alltid tycker är häftigt när det kommer hos små barn är förmågan att byta ord när mottagaren inte förstår vad man försöker säga.
Lillan pratar och pratar och pratar och oftast förstår jag henne men det är ju småbarnsspråk och ibland hänger jag inte med.
Idag upprepade hon ett ord som jag inte förstod om och om igen. Till slut sa hon sängen och då förstod jag - hon hade sagt sova stackars utmattade barn ;-) Likadant ikväll så sa hon ett ord jag inte förstod om och om igen. Jag gissade på allt möjligt innan hon sa akta. Hon hade på sig en tröja med sniglar på och det var snigel hon hade sagt.
Det är en av milstolparna i språkutvecklingen/kommunikationen det här - när barnet förstår att omgivningen inte förstår, ändå inte ger upp utan försöker med ett annat ord för att få fram budskapet. (kanske är jag bara yrkesskadad - jag är ju van att regelbundet göra språkanalyser av de barn jag arbetar med och tycker att det är så kul att vara med och notera när sådana här saker händer)
Jag upptäckte en annan lustig sak angående hennes språk här i veckan. Hon har länge sagt AHA när hon kommer till en trasig sida i en bok. (hon är ingen bokrivare egentligen men några små missöden har vi haft) Jag har inte fattat var AHA står för men insett att hon alltid säger det när hon kommer till en sönderriven sida. Trasig - aha - tja kanske har jag tänkt...
Men så tog jag fram en bok som hon fick i samband med att vi kom hem. det var den första bok som råkade gå sönder och jag har lagt undan den för lagning vilket inte blivit av än. I alla fall så läste jag den boken för henne i oktober och lade då till det som stod på den trasiga sidan för att få ihop berättelsen. Och - det som stod där var AHA - fiffigt!
Jag inser nu att min lilla skrutta har trott att detta AHA har stått för trasigt blad. Visst är det lustigt? ( utnyttjar ännu en gång fördelen med att blogga - man kan utan dåligt samvete dela med sig av små vardagshistorier som egentligen inte är särskilt intressanta för någon annan än de närmaste ;-))
I övrigt så refererar lillan allt som händer när vi är någonstans. Ja, någon springer, någon cyklar, ja där står en bänk och där en buske. Ja mamma tar ner ett filter till kaffet och ja, flickan gråter, skrattar hostar osv osv.
Allt ser hon och allt kommenterar hon! :-)
Blogg är en fantastisk egoresa ;-) Fast också ett ljuvligt sätt för andra att få vara med :-) Din skrutta påminner mig så mycket om hur vår brutta var i samma ålder. Själv har man ju ingen barnutbildning alls och kan inte alls analysera oc hse på samma sätt. Så min stora tanke nöt en tid har varit detta med ytflyt ... Mena rde at talla barn som pratar mycket, snabbt efter hemkomst får ytflyt eller menar de bara att risken ökar?
SvaraRadera